Bevara vårt kulturarv
Labyrint räddad i sista stund
I Sverige finns många kulturminnen som ett arv av våra förfäder. Tyvärr förstörs flera av dem varje år utan att myndigheter och liknade instanser verkar bry sig. Det verkar snarare som om de i stället tycker att det är bra att svenska kulturminnen försvinner. I vissa fall kan dock privata initiativ leda till vissa hotade religiösa kulturminnen bevaras. Ett sådant exempel är när en medlem från Asatro Gillet räddade en 3000-årig labyrint i Göteborg från att förstöras.
Labyrinten är en viktig kultplats från bronsåldern en tidsålder då det som vi i dag kallar asatro började utvecklas.
Här nedan följer en intervju med personen som räddade den unika kultplatsen.
Asatro Gillet: Berätta om bakgrunden till att labyrinten var hotat och hur du agerade.
För ett antal år sedan blåste ett antal träd ned över den 3000-åriga labyrinten, vid Kviberg i Göteborg, som blev helt övertäckt. Jag kontaktade flera instanser och frågade om de kunde ta bort träden. Park- och naturförvaltningen hänvisade till Kyrkogårdsförvaltningen eftersom de menade att området låg nära deras mark. Kyrkogårdsförvaltningen hänvisade tillbaka till Park- och naturförvaltningen och sade att skogsområdet låg under deras ansvarsområde. Därefter ringde jag och frågade om Stadsmuseum i Göteborg var intresserade att hjälpa till att plocka bort träden. De sade att den nya intendenten inte ansåg att arkeologi och liknade var något som detta museum skulle arbeta med. Så från detta håll fanns inte någon hjälp att hämta.
Asatro Gillet: Hur du uppfattade att kommunala instanser regerade inför hotet om att ett kulturminne höll på att förstöras?
Jag uppfattade det som att inga av instanserna var intresserade att rädda ett kulturminne överhuvudtaget. När jag talade med dem fick jag snarare intrycket av att de tyckte att det var bra att en del av vår kulturhistoria försvann.
Asatro Gillet: Vad hände sedan? Fick du någon hjälp från kommunen?
Det gick flera år utan att något hände. Vid ett spontant besök i skogen där labyrinten ligger såg jag att det rök vid platsen för labyrinten. Jag gick ditt för att se vad som pågick.
Nu hade någon (antagligen kommunen) hyrt in skogsröjare för att rensa upp i skogen. De hade tagit flera stenar från labyrintens synliga delar och gjort eldstäder av dessa. Dessutom hade de börjat lägga alla träd, som de samlat ihop i skogen, på labyrinten. Som om inte detta var nog hade de börjat såga ned träd i skogen för att deras tunga skogsmaskiner skulle kunna köra upp till labyrinten och hämta de ihopsamlade träden. Antagligen hade de tunga skogsmaskinerna kört sönder hela labyrinten om de hade kommit fram. Jag ringde polisen och meddelade att det pågick brott på platsen eftersom det är förbjudet att förstöra arkeologiska lämningar. Detta påstod sig Polismyndigheten inte känna till och förklarade att de inte skulle skicka någon patrull. Nu var det frågan om någon timme innan skogsmaskinerna skulle ödelägga denna 3000-åriga kultplats från bronsåldern. Jag ringde därefter till Länsstyrelsen och fick tag i en man som sade att han omedelbar skulle åka dit och stoppa arbetarna. Han körde dit och stoppade deras vidare verksamhet med att hugga ned träden där de kunde köra upp till labyrinten. Det slutade med att de fick släpa bort träden för hand utan maskiner. Labyrinten var räddad.
På grund av att träden legat så länge på labyrinten hade faunan helt ändrats på platsen som tidigare var öppen. Nu växte meterhöga buskar och andra växter inne i labyrinten så att den nästan var helt igenvuxen. Därför ringde jag till en förening som brukar skryta med att de rensar arkeologiska minnesmärken från ogräs. Denna förening hade inte något intresse av att hjälpa till. De hade redan sina platser utsedda. Jag frågade om det inte var viktigare att rensa en ovanlig kultplats än de gravfält som de redan hade utsett. De verkade inte ha någon aning om vad en kultplats var för något. Föreningsmedlemmarna verkade mera intresserade av det kaffe och de bullar som serverades efter deras röjningar.
Det slutade med att jag och några till fick röja upp hela labyrinten själva.
Tyvärr återkommer växtligheten hela tiden och labyrinten blir mer och mer igenväxt. Det skulle därför vara bra om asatroende och kulturintresserade kunde mötas upp och hjälpa till att rensa labyrinten. Alla är välkomna vare sig man är medlem i Asatro Gillet eller inte.
Kontakta Asatro Gillet om du vill deltaga då vi röjer i labyrinten nästa gång.
